Hemresan.
Hemresan är även den snart slut. För till fället sitter vi på ett X 2000 på väg från Malmö till Sthlm så jag passar på att skriva lite. Måste säga att man är ganska slut efter att ha varit vaken i nästa exakt 24 timmar nu…
Resan Började igår morse kl. 06:00 när vi gick upp ur sängen för att bli hämtade av en taxi kvart i 7. Vi hoppade på första tåget ca. 07:30. Nu, 8 tågbyten och 24 timmar senare är vi äntligen på hemmaplan igen. Bara 5 timmar kvar till Sthlm och en efter längtad dusch och kanske några timmars sömn hemma hos Emelie.
Här kommer lite bilder som är tagna under resans gång.
Resan börjar.
Stök vid andra bytet.
Och det var här man uppfan boben?!.
Hamburg. Där vi på grund av försening missade vårt tåg med ca. 1 minut.
Det gäller att resa lätt... det är knepet.
Lite lätt uttråkade efter femte tågbytet.
På ett tåg någonstans i Tyskland.
Våran trevliga men förmodligen alkoholiserade reskamrat.
Mys i Malmö.
Patricks bagage har varit med om enhel del kan man säga.
Nu är vi snart hemma efter mycket om och men...
Ocer And Out, Peace!
Sista Inlägget.
Nu är det inte långt kvar… På torsdag morgon bär det av hem till Sverige igen. Det råder blandade känslor inför hemresan. Det känns rätt trist att lämna St. Anton efter 4 månader här. Trösten är väll att det här kan ha varit några av de bästa månaderna jag varit med om. Samtidigt ska det bli skönt att komma hem till Emelie och familjen igen. Borta bra men hemma bäst som man brukar säga.
I fredags var tanken att vi skulle ha ätit ostfondue men det var lättare sagt än gjort. Vi gick runt halva St. Anton och letade efter ett ställe som serverade det. Icke sa nicke. Det slutade med att vi gick in på Restaurang Maximiliam och åt något så sällsynt som känguru i stället :P
På dagen var jag och Felix ute och gled lite i backen. Det slutade som vanligt med att vi satte oss i solen på Albona. Efter någon timme kom Olle och gjorde oss sällskap. Vi fördrev tiden med att bygga en iglo. För er som inte testat kan jag bara säga att det är ett bra tidsfördriv. Efter en och en halv timme stod den klar. Jag kan med stolthet säg att det var min snyggaste iglo någonsin…
Dålig utsikt?!
Ett mästerverk är skapat!
...Med plats för två...
...och gott om sovplats...
Så sat ett säsongsboende se ut ;)
För er som letar säsongsboende för nästa år är det bara ta kontakt med mig. Jag hyr ut iglon för 10 euro/natten (om den står kvar nästa år). Det är nära till backen (mycket nära) och sol hela dagen, prefekt!
Ikväll blir det sista utgången för denna säsong och imorgon blir det avslutningsmiddag uppe på Rodelalm med hela gänget.
Over And Out, Peace!
Stuben-Langen Tur och Retur.
Nu var det ett tag sen något hände här på bloggen, men nu är det dags igen för lite uppdatering.
Under de gångna veckorna har de varit ganska dåligt väder. I alla fall om man är ute efter lössnö men vilken turist som helst skulle givetvis vara över lycklig för 0-2 plusgrader och sol. Detta har lett till att de blivit en del slaskig piståkning utan någon som helst spänning. Felix far och bror var på besök förra veckan så han passade på att åka lite med dem under de ”sämre” dagarna.
Och så plötsligt slog det bara till. Infokanalen meddelade om 15-18 minusgrader och cirka 20 cm nysnö under ett och ett halvt dygn. Som tur var hade de faktiskt rätt den här gången. Det började med en heldags snöfall på fredagen som bjöd på många fina åk. Tur för Felix bror som hade sin sista åkdag denna fredag. Vi tog med honom till några av våra favoritställen.
Det är aldrig fel att få lägga första spåren under Valfager-liften.
Man måste satsa stort för att vinna stort. Men ibland går det inte som man tänkt sig. Det fick Wille känna på…
Så ska det se ut efter ett bra åk!
Wille – Wille är också nöjd trots ett LITET fall.
Om man tycket att det snöade på bra den här dagen var det inget mot vad som komma skulle. Dagen efter verkligen kräksnöade det. Kom nog närmare 15 cm samma dag.
Vi stötte på nästa års upplaga av K2 Obsethed och även ett par nya DPS Wailer 112:or, såg otroligt trevlig ut. Synd att man köpte nya skidor tills i år… :P
Oturligt nog gjorde sig min inflammerade benhinna sig påmind så för mig blev det bara några timmars åkning denna dag. Men så här i efterhand var det ett ganska klokt drag att kliva av lite tidigare för söndagen blev ännu bättre. Efter två dagar med konstant snöfall tittade äntligen solen fram och man kunde bege sig ut på lite större åkning. Klockan ringde 07:00 denna morgon. Upp äta frulle sen var det bara att kasta sig iväg till backen och bege sig till Stuben. Vi mötte Sara på bussen. Hon skulle göra oss sällskap denna otroligt lovande dag. Efter några vindpackar åk på framsidan av Albona begav vi oss över till baksidan och till vår stora förvåning var det nästa helt orört där.
Ett av de finare åken på framsidan resulterade i en fin bild.
Efter några fina åk på baksidan av Stuben stötte vi på Matte och Anna som också var ute och jagade det vita guldet. Vi drog några gemensamma åk sen beslöt vi oss för att åka Stuben-Langen åket som är ett av de finaste åken i St. Anton området. Felix hade åkt ner för att äta med Sara och olle så jag, Rille, Matte och Anna begav oss till toppen av Albona och började knata ut mot langen. Eter cirka 15 minuters promenad började vi åka utför. De första 300-400 meterna var vindpackade och riktigt isiga. När vi till slut kom ner till Langenskogen var det som att komma in i ett sagoland för skidåkare. En gles granskog men midjedjupt puder bredde ut sig framför oss. Helt plötsligt kändes den sega promenaden och de dåliga första åken ganska bort blåsta. En efter en kastade vi oss ut i det som kom att bli ett av resans bästa åk för min del. När vi tagit oss igenom skogen gled vi glada och snöiga ner på den lilla stigen som tog oss ner till Langen och bussen tillbaka till Stuben. Jag och Rille som inte hade ätit sen 7 på morgonen slängde i oss lite pasta sallad innan bussen kom. I Stuben mötte vi Felix och Sara som också var sugna på att göra åket så vi begav oss upp till toppen igen och för andra gången på samma dag fick vi uppleva skiddrömmen. Den här gången kanske ännu bättre än den första. När vi kom ner till Langen hade vi missat bussen med en minut så det blev till att hoppa in i en taxi och ta sig tillbaka till Stuben. Vi hoppade på liften och begav oss till afterskin och en öl i eftermiddagssolen innan vi åkte hem. Det är vad jag kallar heldag på berget.
Rille far ner mellan träden i Langenskogen.
Skidåkning när den är som bäst!
Matte och Sara är nöjda efter en fin dag i backen.
Utpumpad efter en heldag.
Nu är det inte mycket kvar av vår tid här i St. Anton. Tågbiljetterna hem är bokade. Hemresan äger rum den 18 Mars och kommer att ta cirka 20-25 timmar om allt går som planerat. Lite tråkigt men samtidigt skönt att komma hem till verkligheten, familjen och Emelie igen. Förhoppningsvis hinner jag med ett inlägg till innan vi sticker hem.
Over And Out, Peace!
CR Johnson!
Skidvärlden har förlorat yttligare en pionjär och förebild i en tragisk olycka.
Vila i frid CR.
